Klockan 06.00 åkte jag och vännen M iväg mot Norberg. Vi var nästan först på plats och det första vi gjorde var att lägga ut skidorna i spåret.

Därefter letade vi oss till byggnaden där startkittet lämnades ut. Då anlände även M's syster. Sedan begav vi oss till en gymnastiksal där vi chillade tills det var dax att gå till start. Där anslöt även min tävlingspartner Frudin med kompis ifrån Stockholm. Tyvärr hann vi inte umgås så mycket men det var kul att ses igen.

Så här såg jag ut innan start (fotografen var nog lika nervös som jag då bilden blev lite suddig).

Efter ett otaliga toabesök då det var lika bra att kissa så mycket det gick, hade ätit ägg, makrill och faktiskt lite hårtbröd och en banan men drack inte så mycket vilket nog var ett stooort misstag. Ville ju inte behöva leta upp en bajamaja eller närmaste buskage under loppet, men det hade jag inte behövt oroa mig för för jag kände mig inte nödig alls under loppet.

Så var det dax att gå till starten och leta upp skidorna... nästa gång ska jag vara ute i lite mer god tid. Letade och letade och när vi la ut skidorna var det typ 10 par där... nu fanns tusentals! Hittade dem i alla fall uppställda brevid spåret så tog dem och letade efter en lucka där jag kunde stå vilket var omöjligt så jag fick starta brevid banan ihop med publiken :-)

Så bar det iväg, banan var flack och jag kände att det här blir bra. Det blev inte riktigt lika bra bana hela vägen... Första milen körde jag på bra men skidorna kändes si så där. Föret var väldigt blandat, där solen låg på var det tö och snö fastnade men där det var skugga, blåst och svinkallt gick de kanon. Vid första vätskekontrollen lämnade jag in skidorna för omvallning fast tycker inte de blev så mycket bättre.

Mil två var asjobbig!!! Funderade på utifall jag skulle slänga mig i en snödriva, låtsas vara skadad och vänta på "ambulansscotern".. men herre gud då skulle allt vara förgäves. Nya Anne ger inte upp!!!

Det var många, lååånga uppförsbackar men då saxade jag upp och använde enbart benen och lät armarna vila. Med långa backar uppför kommer givetvis nerförsbackar och de var riktigt läskiga! Jag som inte tränat nerför någonting är stolt att jag ändå vågade. Men efter att vurpat rejält i två backar och ena gången så illa att luften faktiskt gick ur mig så tog jag av skidorna och gick nerför de värsta. Till och med eliten vurpade som dominobrickor i backarna :-)

Vid vätskekontroll två var jag helt tömd på energi. Drack lite vatten, energidryck och blåbärssoppa och gav mig tillåtelse att ta en bulle men då var de slut!!! Är tacksam att jag hade banan med mig så den slank ner.

Sista milen bestämde jag mig för att njuta... var lättare sagt än gjort. De sista 4 km blev i alla fall njutning. Flack spår, perfekt före, jätte fina spår och man hörde målgångaspeakern i högtalarna som peppade för då visste jag att nu är det nära.

Tre mil på tiden 5.33 tim. Ingen rekordtid men ville ju klara det innan 6 timmar. Så sjukt stolt över mig själv och vid målgången bubblade känslor upp att jag fick tårar i ögonen - lycka!

Totalt slut, stel och frusen men så lycklig!

Vid målgång hade jag visst vunnit pris i en utlottning men det priset skulle hämtas ngn annan stans men var så stel i benen att jag faktiskt struntade i att hämta ut det. Ville bara ta mig till gymnastiksalen och byta om. Väl där träffade jag på Frundin igen som var på väg till deras buss. Kändes kul att vi båda klarade det och nu har vi tre lopp kvar och de sker i alla fall utan snö.

Bytte om till torra kläder, drack lite, åt upp mina godisar och väntade sedan på M och hennes syster. De körde ju 6 mil men var skönt med den väntan för mina ben just då hade inte klarat av att sätta mig i bilen och köra hem.

Väl hemma 20.30 så blev det världens snabbaste dusch och sedan sängen och somnade direkt. Idag är jag ledig och det behövs kan jag säga!

Nu är det bara att se fram emot nya målgångar och nu läggs träningen om och det blir cykel och simning som kommer att dominera samt givetvis styrketräningen. Det är den som gjort att mina armar/axlar är starka och har ingen värk för fem öre.

Vid sista vätskekontrollen spelades Just idag är jag stark... och japp det är jag om än lite öm :-)