... skönt med skräckblandad förtjusning. Jag visste att dagens pass skulle bli tufft då jag gjorde det för två veckor sedan så det är med lite småångest som man drar fram yogamattan och ställer tidtagaruret. Jag vet att jag kommer må illa, känna mig yr och tro man ska tuppa av, men när det väl är avklarat så har man bästa känslan.

Det nästan syns på bilden hur illa jag mår :-)

Middagen innan passet (ca 1,5 timme innan) bestog av fläskfile från igår, kokt spenat och broccoli samt ugnsrostad butternutpumpa. Gott men hade velat ha lite mer kött men fanns tyvärr inte mer. Nu efter mitt pass som bestod av jumpsquats, burpees och situps så får det bli lite kväljsmellis typ ett ägg och en skinkskiva. Det bästa med paleo är att man behöver inte krångla till det utan man tar vad man har (fast det gjorde jag väl förut med om jag tänker efter).

Har ju inte tränat något sedan förra tisdagen då orken helt enkelt inte fanns. Var så trött och "matt", men igår kom den tillbaka, energin och motivationen. Tog en joggingrunda och det var jätte skönt. Provade lite hur jag ska vara klädd på lördag och med lite fleeceinlägg i bhn bara så blir det nog bra. Det ska ju bli lite kallare mot helgen och fryser alltid om brösten när det närmar sig noll grader. Men jag har hellre för lite kläder på mig när jag springer än för mycket. De tjockare löptightsen jag införskaffade för ett tag sedan blir perfekta. Tyvärr verkar de inte andas ordentligt då man är sjöblöt på benen när man drar av dem. Men ett par leggings under i vinter kanske avhjälper problemet. Det är en hel vetenskap det här med hur man ska klä sig.

Nu mellis och sedan dusch då svetten bara dryper om mig. Kommer återigen sova hur gött som helst :-)